Såg en skylt i en butik – "Snart är det Kvinnodagen. Köp en lott."
Kanske enda chansen för kvinnor att hinna ifatt oss män.
Mitt bland alla kloka inlägg och debattartiklar tycker jag mig se en trend som vill förvandla denna dag till nån form av annex åt Mors Dag – en dag för konsumtion fast även för dem som inte är mödrar. En dag då samhällets brist på jämställdhet ska kompenseras med små presenter till underbetalda kvinnor. Konsumtion som substitut för jämställdhet.
Minns för c:a 15 år sedan när jag jobbade på ett produktionsbolag för TV. En av programledarna kom med ett stort fång rosor, vilka ha delade ut till alla kvinnor som jobbade på bolaget. Själv tyckte jag det kändes förnedrande men kvinnorna log vänligt och tog emot.Hade jag regerat på deras bekostnad, i någon ställföreträdande irritation, så hade detta varit än mer förolämpande; så jag teg.
Och snart är det påsk
1 kommentar:
Nä det är väl ytterligare en god idé som slaktats i vårat västerland. När jag jobbade på universitetet (också för 15 år sedan) hade vi en rysk professor som delade ut rosor till dom kvinnliga kollegorna på 8e mars. Helt välment och ärligt, dessutom uppskattat av dom som kunde sätta det i sitt sammanhang. Säga vad man vill om Sovjetunionen men kvinnoförtryck hade dom nog inte på sin agenda. Men å andra sidan kan det ju vara så att man fick ta vara på kvinnornas förmågor eftersom alkoholism och annat elände som frodas i totalitära samhällen i huvudsak slår ut den manliga delen av befolkningen. Det är väl därför mikrolånen i Bangladesh riktas till kvinnorna i stor utsträckning. Hursomhelst, jag håller med om att reklamkanmpanjer och presenter på kvinnodagen är helkorkat. Jag vill inte föreställa mig följderna om jag hade försökt mig på något sådant i vårt hushåll... Samtidigt vill man ju gärna stödja själv själva idén. Nu är jag i och för sig i någon sorts frivillig exil i USA och här ägnas inte kvinnodagen någon större uppmärksamhet, egentligen ingen alls. Ett dilemma mindre.
Förresten, till flydda tider åter går min tanke än så gärna --- jag räknade ut att det är nästan 25 år sedan jag pratade med dig senast! Så långt tillbaka i tiden så att William Gibson knappt ens hade fantiserat ihop internätet. Eller om det nu var Al Gore...
Skicka en kommentar