Det värsta med julen var Annandagen. Då skulle det ätas julmiddag hos farmor och då dök alltid fars faster upp. Hon var rik som ett troll och hon nöp mig i kinden. Sedan sa hon: "OjojojO Vad du har vuxit."
Jag brukade titta på henne och tänka: "Kanske det är faster som har krympt".
Detta var dock uthärdligt i jämförelse med julens främst straff: Grönkålssoppan.
Ingen smakminne är värre än denna ljumna jolmiga gröna sörja med ett förskrämt halvt hårdkokt ägg som enda tröst. Men ätas skulle den.
Så det var med stor tvekan jag började laga min egna variant av detta barnastraff. Det var då jag gjorde min stora upptäckt; Grönkålssoppa kan bli hur gott som helst men den blir sämre av att kokas.
Detta är min Grönkålsoppa. Få se om du gillar den.
Tag en stånd med grönkål. Helst med stock och allt. Riv sedan av nerverna från stocken och repa bort bladen från nerven. Denna (nerven alltså) kan man strimla på längden och lägga i grönsallad.
Väg mängden blad och koka upp 1 liter vatten per 100 gram grönkålsblad. Släng i en smörklick i vattnet och lämpliga mängder buljongtärningar.
Ställ ett durkslag fyllt med grönkålsblad i en bunke och häll på det kokande vattnet långsamt. Mycket långsamt! Låt stå ett kort tag. Tag nu och blanda vattnet och grönkålsbladen i en stor kastrull.
Attackera med stavmixer tills soppan får lagom konsistens. Nu är det bara att krydda med salt och vitpeppar. Men gör det försiktigt. Detta blir mycket soppa så jag skulle gissa att du vill frysa in den. Krydda den då färdigt när du tinar upp den.
Så smakar min och tycker du att den är för "knaprig" så låt den koka ett par minuter till.
1 kommentar:
Precis som man tänker när man är barn...Jag brukade titta på henne och tänka: "Kanske det är faster som har krympt".
Det låter gott din Grönkålssoppan
Skicka en kommentar