Pekoral i Borås

Jag brukar avhålla mig från att hacka på meningsmotståndare för saker utanför politiken men nu är jag beredd att göra ett undantag. Orsaken är en moderat ordförande för Borås kommunstyrelse. Och hans namn är Ulrik Nilsson.

Mannen har nämligen en blogg och denna blogg fyller han med små verser som han envisas med att kalla Limerickar. Låt oss ta ett exempel:

1949 bildades vår Värmeverksförening
sen dess den löst energisystemens förfining
med värme ren och skön
och för energi grön
detta är också svensk Fjärrvärmes mening

Förutom att versfötterna är så låghalta att de behöver kryckor för att över huvud taget ta sig fram så lyckas Herr Nilsson även med konststycket att rimma ordet ”förfining” på ordet ”mening”

Ännu bättre blir det när kommunstyrelsen ordförande ska dikta på engelska, till ett tillrest företag i textilbranchen.

Let me welcome you to the City of Borås
we know you are here for a good cause
you offer activities, clothes and gear
for those who not fear
Your achievements, ambition and strivings we applause

Det är skönt att veta att arvet från Erik Ofvandahl och Karl Krüger-Hanssons pekoral lever vidare i form av en ordförande från Borås.

Och är det så att ni undrar så kommer här en snabbkurs i verslära och konsten att skriva korrekt limerick.


Vad är en limerick?

Den kan definieras enligt följande:

• Limerickar som kan läsas när damer är närvarnade
• Limerickar som kan läsas när damer är frånvarande men präster närvarande
• samt LIMERICKAR.

Härav följer att en god limerick är rolig, fyndig och oanständig.

Den kan också beskrivas som en femradig jambisk, amfribrackisk eller anapestisk versform med rimmönster AAbbA eller aaBBa med 3+3+2+2+3 versfötter på varje rad.

En jamb är ju som alla vet en versfot som består av två stavelser med betoningen på den andra stavelsen. (T.ex. ”En Jamb”. Butelj, ”Kom Hit”)
En amfibrack består av tre stavelser där stavelsen i mitten är betonad (t.ex. Behöva, Johanna)
En anapest består av tre stavelser och där ligger betoningen på den sista (t.ex. Anapest, kanapé)

Beträffande rimmen så brukar man beteckna kvinnliga rim med versaler (stora bokstäver t.ex. A) och dessa är alltid tvåstaviga.
Enstaviga rim kallas manliga och betecknas med gemena (små) bokstäver (t.ex. b)

Dessutom ska första raden alltid sluta med ett namn, oftast på en plats men ibland kan ett egennamn också duga.

Lär man sig dessa regler så är det fullt möjligt att skriva korrekta limerickar.

Även i Borås.