Så här efteråt kan man ju fundera på vad som hände så låt oss börja med PP - politikens säregna gökunge. Man har mycket att leva upp till. Många och sällsamma löften har man givit. Nu är det upp till bevis.
Till att börja med har man lovat att lägga sig platt i alla andra frågor än de som gäller personlig integritet och därmed tillhörande. Har jag tolkat saken rätt är fildelningsproblemet en sekundär fråga.
Vill man dessutom reta gallfeber på en Pirat kan man ju påpeka att dessa idéer inte på något sätt är unika för PP. Innehållet finns även hos MP - även om formuleringarna skiljer sig. Och som PP säger: "Vi vill samarbete med Liberalerna eller De Gröna".
Låt oss då se vad Fru Paulsen har att säga i frågan. På Newsmill hittar jag följande citat:
Jag menar att vi inte kan (eller bör) försöka stoppa den tekniska utvecklingen. Men vi måste också slå vakt om att den som har författat en bok eller spelat in en hitlåt har rätt till ersättning.Inte mig emot om detta är FP:s åsikt. Men kanske någon från deras ungdomsförbund kan sätta sig ned och förklara för tanterna och farbröderna i FP vad det verkligen handlar om.
Plan B för PP blir då att närma sig MP för ett samarbete. Och eftersom vi har exakt samma åsikt i frågan så lär det inte bli något större problem att hitta vägar till samarbete. Men ...
Vad som ligger PP i fatet är deras brist på mognad. Ingen i partiledningen har erfarenhet av praktiskt politiskt arbete. Och detta kan bli ett problem.
Det går inte att samarbeta med ett parti som avsäger sig en del av frågorna. Man måst köpa hela paketet eller också inget alls.
Med andra ord måste man sitta ned i utskott och arbetsgrupper och kämpa för all vad gruppen vill. Inte bara för de frågor man sympatiserar med.
Den springande punkten blir då om Christian Engström sitter med oss gröna och slåss för kärnkraftens avskaffande och begränsningar av den internationella kapitalismens skadeverkningar. Eller kommer hans liberala ideal göra att han avviker under det praktiska arbetet, bara för att återkomma när PP:s ämnesområde dyker upp. Och därmed lämna en massa slitgöra till de övriga i gruppen.
Att sitta i Europaparlamentet är inte enbart att trycka på rätt knapp. Det är att arbeta för en ideologi. Jag tror att PP har möjlighet att slåss för gröna ideal ... men är det det man vill?
Kan man inte leva upp till detta så återstår bara att inlemma sig i slaskgruppen tillsammans med högerpopulister och Lega Nord. Och då blir en röst på PP det samma som en röst på Sverigeakrobaterna ... och det var väl inte detta väljarna ville.
--------------------
Och sedan ett sorgligt och personligt smolk i en ganska lycklig bägare. Vännen Bo Leuf fick inte uppleva genombrottet för något han trott på och kämpat för i många år. Bo var en av de första som anslöt sig till PP men tyvärr gick han bort i slutet av april. I minnet av en vän bor också minnet av en kunnig person som slogs för viktiga ideal.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar