Rosengård - Afghanistan

Jag har alltid kännt mig lite kluven inför Reclaim-rörelsen. Inte därför att den vill återta makt. Sådant är både begripligt och positivt.

Mer negativt är att de försöker företräda grupper, som faktiskt vill representera sig själva.
Att agera på det viset är ett slags kolonialt tänkande som tack och lov försvunnit i alla övriga sammanhang.
Förutom då häromdagen när en grupp unga vita välutbildade män skulle hjälpa de "stackars" Rosengårdarna att återta sin stadsdel. Utan att fråga om de som bor i Rosengård verkligen ville blir befriade.
Det ville de inte.
Det hela slutade på det enda sätt som sådana aktioner bör sluta; Reclaimarna fick reda på att de inte var önskvärda. Och sedan fick de åka hem igen.


På något sätt får händelsen mig att tänka på Afghanistan. Även dit åker en grupp vita, välutbildade män för att befria en grupp människor man tycker synd om. Och även i Afghanistan får man reda på att man inte är välkomna, men tyvärr så bryr man sig inte mycket om detta.
Trots att man blir uppmanad att åka hem så envisas man att stanna kvar. Kanske borde de svenska trupperna tänka på att gäster är som fiskar. På tredje dagen luktar de ganska illa.

Och på båda platserna låter man sig styras av ett ganska unket kolonialt tänkande.