Använder man en sådan pretentiös titel så borde det väl åtminstone vara en bok som innehåller djupa och sensationella livsvisdomar. En religiös bok eller någon med insikter om hur livet bör levas.
Men ack nej! När jag finner en bok som verkligen ger mig en utmaning, en bok som som jag känner att jag kan bruka, en bok som fördjupar mina övriga läsuppleveleser; Då är det en bok skriven av en engelsk komiker och ämnet är – verslära.
Komikerns namn är Stephen Fry och boken namn är ”The Ode Less Traveled” och ämnet är något så ovanligt som hur verser byggs upp av versfötter och versmått samt hur man bär sig åt för att få rim på alltsammans. Och eftersom Stephen Fry är engelsman så är hela boken inriktad på engelsk verslära, något som skiljer sig ganska radikalt från den svenska.
Ta till exempel det här med jamber och trokéer. Båda är tvåstaviga men jamben har betoningen på sista stavelsen medan trokéen har sin på den första. Rent rytmiskt så skiljer sig därför ordet ”Stolen” från ordet ”The Chair”. Fler trokéer i svenska med andra ord.
I förlängningen innebär detta att det är lättare att skriva versmåttet alexandrin på engelska men lättare att använda hexameter på svenska. Bara nu för att ta ett exempel ur högen och dessa högar är många.
Själv har jag saknat en enkel och smidig verslära för amatördiktare, på svenska. Det är kul att det nu finns en på engelska – i brist på annat.
Dessutom är detta en rolig bok. Den är rolig på det där infernaliska engelska sättet som man ser i serier som ”Svarte Orm” eller varför inte Woodhouse- serien som går på TV just nu. Den är också på vissa ställen så gravt oanständig att till och med jag rodnar.
Att den dessutom är en propagandaskift för de bundna formerna är ju bara trevligt, åtminstone för mig som föredrar detta framför den fria versen.
Den som känner någon plats för oss vers-nördar på nätet får gärna tipsa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar