Om rykten, diplomati och organhandel

Ingen kan väl ha undgått rabaldret som startade 17/8 när journalisten m.m. Donald Boström, i Aftonbladet, presenterade indicier som kunde peka på Israel bedrev illegal handel med avrättade palestiniers organ.
Naturligtvis blev Israels regering ytterst förbannade och skickar en skarp officiell protest. Dessa krav går naturligtvis helt stick i stäv med svensk yttrandefrihet - förmodar jag.
Som lök på laxen skickar Sveriges ambassadör i Tel Aviv, på eget bevåg, en ursäkt till Israels regering. En ursäkt som UD ( och Carl Bildt ) tar avstånd ifrån.
Sista ordet är ännu inte sagt.

Personligen ställer jag mig en massa frågor när jag läser om händelsen. Frågor som utgår från tanken att alla inblandade anser sig handlat principiellt rätt.

Låt oss leka med tanken att Donald Boström, i stället för denna historia, i stället hade träffat palestinier som hävdat att Sions Vises Protokoll hade varit sanna. Eller, för den del, att Israel försökt att pestsmitta palestiniernas brunnar (ett rykte som var väldigt vanligt under Pestens tid i Europa). Skulle han publicerat detta i kontexten "någon berättade för mig..."?

Att jag nämner dessa två exempel beror på att få folkslag har varit utsatt för sådan ryktesspridning som judarna. Därför bör man, om sanningen ska fram, ta alla rykten om Judar och Israel med en stor nypa salt. Jag skulle gissa att c:a 99% är påhitt som sträcker sig så långt bak som till medeltiden.

Donald Boström kommer undan därför att faktiskt inte påstår att Israel ägnar sig åt organhandel. Han bara citerar andra som påstår det. Så kan man slinka förbi yttrandefrihetslagen.

Att sedan vår ambassadör i Israel ger uttryck för sina egna åsikter i fallet, är väldigt underligt. Jag trodde att ambassadörer skulle ge uttryck för sin regerings åsikter. Att de bara var en sort avancerade budbärare och tjänstemän, som ska genomför en regerings politik.

Att sedan Israels utrikesminister lägger sig i hur vi i Sverige tolkar vår yttrandefrihetslag är ännu mer förvånande.

Sista ordet är inte sagt ännu. Slagord som "antisemit", "isamofob" och "sionist" kommer att användas i debatten, förhindra ett sansat samtal och i förlägningen göra freden i Mellanöstern än mer avlägsen.