Kung Robert i tingsrätten

Härom kvällen kom jag att tänka på något. Kanske inte det mest revolutionerande som hänt men något som ändå gav en insikt i hur mycket samhället har förändrats och hur värderingar aldrig är absoluta.

Detta måste ha varit runt 1969. Jag minns att jag gick på dåvarande Polhemsgymnasiet, högst uppe på Molinsgatan, här i Göteborg. Och vantrivdes.

Inne en äldre del av Landala låg ett konstgalleri och det var där jag mötte Kung Robert. Egentligen hette han Robert Jäppinen men nu hade han en vision om ett nytt samhälle – ett nytt rike, där han var kung.

Hans svada var outtömlig och så var även hans tryckalster. Han stencilerade A4-blad som han kallade GT-uppochned. Där klippte och klistrade han det värsta ur Göteborgspressen, tillsammans med egna kommentarer och kärlek och världsfred.

Jag var förbryllad, förvirrad och fascinerad.

En dag när jag besöker galleriet är Robert upprörd. Han hade nämligen blivit arresterad av två nitiska polismän. De hade synpunkter på att han gått omkring i klänning. Det borde man inte göra 1969. Åtminstone inte om man har helskägg och håriga ben.

Och nu ska Robert inställa sig i Tingsrätten. Och nu är alla inbjudna. Och dit gick även jag.

Det är enda gången jag närvarat vid någon rättegång men jag misstänker att den var högst ovanlig.

Poliserna vittnade om att de gripit Kung Robert eftersom han varit naken under klänningen och därmed blottat sig offentligt.

Detta gjorde Robert mycket upprörd. Visserligen hade han inte burit kalsonger under klänningen men orsaken var att han hade uppfunnit något som var mycket bättre.

Därefter plockar han fram ett stort tygstycke ur sin väska. Detta kunde man vika till ett slags ländkläde vilket var både bättre och nyttigare än vanliga kalsonger.

Och med den kvinnliga domarens tillstånd skulle han gärna visa rätten hur det fungerade.

Domaren avböjde med motiveringen att hon mycket väl kunde föreställa sig funktionen utan någon demonstration.

Naturligtvis blev Robert frikänd och tågade ut ur tingsrätten i spetsen för ett följe som proklamerade inför alla man man mötte att; ”Från och med i dag hade alla män rätten att bära klänning på offentlig plats i Göteborg.”

De flesta var tyvärr ointresserade av en sådan proklamation. Så även GT, vilkens redaktion följet besökte.

Många år senare läser jag i tidningen att Filip och Fredrik besökt Robert i hans hem i Ransäter. Detta hade gjort den gamle konstnären så exalterad att han fått hjärtinfarkt och avlidit framför kameran.

Han bar dock inte klänning vid tillfället.