Sidor

måndag 20 april 2009

Lite om äldreomsorgen i Göteborg

För er som inte vet det så har jag min försörjning som undersköterska vid ett äldreboende i Göteborg. Och trots alla bekymmer med personalbrist och nedskärningar så kan jag inte tänka mig ett bättre arbete. I går fick jag en varm kram av en lite dam på nästan 100 år. Hur många får det på sin arbetsplats?

Sedan har vi nackdelarna och de handlar inte så mycket om arbetet i sig som om omgivningens syn på jobbet som undersköterska. I teorin tycker väl de flesta att vi gör en stor insats men när det kommer till praktiken blir det värre.

Extra tydligt var detta häromdagen (090419) när GP hade ett större reportage kring bristerna i omsorgen. Där fanns det i princip en sort skurkar - vi som arbetar där. Skurkarna är vi, som av okända skäl, tillbringar våra dagar med att misshandla vårdtagarna – tycker GP.

Man börjar med att återge en händelse om hur en äldre dam blivit brännskadad i sängen. Personalen hade tydligen inte varit tillräckligt uppmärksam:

"Parizad Zandesh larmade när det började brinna på äldreboendet. Men det dröjde innan hon fick hjälp. Nu har hon opererats för sina brännskador."
Hur detta gått till får man lista sig till genom artikeln.

"Enhetschefen på Altplatsens äldreboende ger en annan bild. Hon hävdar att en anhörig hade försett den gamla kvinnan med en cigarettändare."
(OBS att hon hävdar ... enligt journalisten kan man alltså ifrågasätta enhetschefens ärlighet. Kallas även fult retoriskt stilgrepp)

Man kan fråga sig vad anhöriga tänker på. Låta en äldre dam röka i sängen. Man kan fråga sig var journalisten tänkte på. Skylla detta på personalen.

Detta är bara ett av många exempel som beskrivs i artikeln. Alla med samma infama antydningar och brist på konkreta bevis.

Ovanpå det hela får man sedan reda på hur många Lex Saraanmälningar som gjort. Däremot redovisas inte hur många av dess som verkligen fällts i socialstyrelsen. En anmälan är ingen dom. En anmälan behöver inte ens ha någon substans.

Som lök på sagda lax så framställer man dessa eventuella missförhållanden som om de vore regel i stället för undantag. Läser man artikeln utan eftertanke så kan man få uppfattningen att det är så här man bedriver äldreomsorg i Göteborg.

Skulle nu händelsevis någon fått för sig detta så kan jag upplysa om att det gör vi inte.

I så fall skulle vi inte få varma kramar av små rara 100-åriga tanter.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar