Konst på tunnelbanan

Mitt i allt slit med att läsa 900 sidor kulturutredning kommer en ny "skandal" från Stockholm. En elev på Konstfack spraybombar en vagn och ställer ut en film som visar hans aktion.
Naturligtvis reagerar vår kulturminster. Något annat val har hon ju inte. En kulturminister måste ta avstånd från olagligheter. Jag ska inte fördjupa mig i den konstnärliga handlingen. Ren juridiskt kan den vara av intresse men knappast konstnärligt.
Vad som däremot fyller mig med motvilja och avsky är alla hemsnickrade amatörtyckare vars främsta argument är; "Detta är inte konst". Skrapar man sedan på ytan hos dessa reaktionärer så finner man att de knappast accepterat något konstnärligt yttrande under de senaste 100 åren.
Jag undrar vad som ger enskilda personer så mycket hybris att de tror att definitionen av konst är något som de ensamma kan bestämma.
Det är också signifikativt för hela debattklimatet på nätet. En massa okunniga människor med individuella definitioner kräver att världen ska böja sig för deras uppfatting. Och skulle de få mothugg så döljer de sig bakom en luddig yttrandefrihet – som de också missuppfattat.
Fast då har ett ointressant konstverk ändå gjort nytta. Det har pekat på ett svullet, slappt och infantilt debattklimat.
Om jag tycker att det är konst? Javisst - men all konst är inte god konst.

Det går visst

Jag har lite kontakter uppåt Närke. Mitt in i värsta gnällbältet där människorna pessimistisk glor varandra i synen och frasen "Det går aldrig" är vanligast av alla.
Vid senaste valet kom jag att tänka på dessa närkingar. Vi hade valstuga på Järntorget, här i Göteborg. Bland annat visade vi upp en modell för nedbrytning av vatten, med hjälp as solenergi, till syre och vätgas – en blandning som mycket väl kan driva en bil framåt.
Reaktionen från de som passerade förbi var – "Det går aldrig" Man kunde trott att man var i Örebro.

Nu läser jag i dagens DN (090214) om en grävmaskinist i Småland som byggt om sin gamla Volvo 142 från 1968 till vattendrift. Elektroder spjälkar vattnet som förvandlas till knallgas, som driver bilen framåt och sedan släpper ut resterna i form av, just det, vanligt vatten.

Det går visst

Jag kan se belackarna framför mig. De liknar männen i filmen Yrrol. De som ska sätta samman en stereo. När hustrun visar dem hur man kan göra stirrar de bara på henne och säger:
- Det är klart att man kan göra så också. Det är inte rätt men visst kan man göra på det sättet också.

Varför jag kom att tänka på detta? Kan det vara Alliansens gnäll över alternativ energiproduktion? Man glor på de nya lösningarna och låter som en misantrop från gnällbältet när man utbrister - Det går aldrig.

Bättre då att satsa på urmodig teknik som kärnkraft.

Min gamla modelljärnväg

Ligger däckad i obligatorisk förkylning och läser förstrött om Alliansens försök att vända Sverige upp och ned. Vet inte vad som är värst. Men influensa försvinner ju snabbare.
I en notis meddelas att Märklin är på väg mot konkurs. Så ytterst tråkigt men så signifikant.
Järnvägen var ju ryggraden i det industrisamhälle som nu håller på att försvinna.
Dess betydelse har gått från enda transportsätt till det bästa av många alternativ.
Men behöver vi bygga modeller av gröna transporter i vårt vardagsrum? Allt sådant kan ju nu göras digitalt i datorn och med större variation.
Så även om jag kommer att sakna Märklin så är det oundvikligt. Fast nog hade jag köpt en simulator av Märklins modelljärnväg om någon sådan funnits.

Panta Rei

Lyssnar just på radioprogrammet Meny. Man diskuterar kökstrender och mitt bland all borsta rostfri stål och digitala köksmaskiner så visar det sig att gjutjärn är trendigt. Såväl i stekpanna som i järngryta.
Man har kommit på att dessa ger bättre stekyta än motsvarigheten i Teflon. Grattis! Det sa jag första gången jag såg en teflonpanna. Lätta att diska men det är också enda fördelen. Och hur svårt är det att diska en stekpanna?
Detta bevisar bara en tes jag hävdat länge. Om man bara behåller gamla vanor och kläder så blir man, utan egen förskyllan trendig ungefär var tionde år.
Var har jag nu lagt mina äppleknyckarbyxor?